Gick upp och gick en timme österut på strandpromenaden. Det
har blivit en rutin att börja dagen så nu. Jag fick en plötslig smärta i höger
lår när vi gått en bit. Det stack till på en punkt och jag fick slå av på
takten. Det gick över när jag vilat en stund.
När vi kom tillbaka åt vi frukost innan pinnjumpan. Solen
var framme till och från så när pinnjumpan var slut stack jag iväg direkt och
tog plats på favoritstället vid den södra muren inne på området. Det är lä där
och sköna solsängar med lite sluttande ryggstöd. Linette och Precken hade letat
efter mig och hittade mig där efter en stund. De skulle ner på stranden och
sola men jag hängde inte på. Jag låg så bra där jag låg. Men det var mulet och
solen ville inte fram. Efter en bra stund kom den ändå fram och då brände det
på ordentligt. Jag fick ihop någon timme i solen men kände att jag måste vara
försiktig.
En stund före lunchen kom en ur personalen och sa att väskan
påträffats på ett annat hotel och jag blev jätteglad. När jag hade satt mig vid
lunchbordet och ätit några tuggor kom samma människa och sa att väskan stod
utanför mitt rum. Jag skrek rakt ut och hoppsade från bordet ner till mitt rum
och låste in min kära väska. Det var underbart att se den igen.
Efter lunchen
solade vi lite till och sedan var det dags för ett besök hos Pedro. Pedro
hjälper till att lägga upp träningspass i gymet. Han tyckte jag skulle göra
fyra övningar varje dag. Rodd, cykel och två andra maskiner. Sedan var det
vattenjumpa. Vi skulle köra dubbla pass
idag hade vi tänkt. Under första passet fick jag krampkänning i området av
låret där jag hade haft ont på morgonen och avbröt passet. Jag gick ner till
rummet och duschade och tvättade håret för första gången på resan. I och med
det uteblev jag från det andra passet. Det var underbart att tvätta håret.
När vi återsamlades var vi trötta alla tre. De här första
dagarna har satt sina spår hos oss lite till mans. Vi åt middag och satt i
skuggan och väntade på att det skulle skymma så vi kunde gå kvällspromenaden.
Strax efter kl 19 gick vi västerut en bra bit längre än vi gått förut.
Plötsligt högg det till i mitt andra lår. Det kändes som om något gick sönder
därinne. Jag fick väldiga problem att gå men stundtals gick det bättre igen. Vi
sänkte tempot men stundtals var det svårt för mig att gå. När vi sänkte tempot
ytterligare försvann smärtan till slut.
Jag tror jag börjar bli lite överansträngd. Det är sådan
otrolig skillnad på mitt liv här och hemma med avseende på kroppslig aktivitet.
Vi ska ta det lite lugnare de närmaste dagarna.
När vi kom tillbaka efter promenaden gick jag och plockade
ordning på mina saker som kommit med väskan. Jag lade mig tidigt och bloggade.
Här kommer också några bilder från gårdagens bergsbestigning som jag nu kunnat
ladda upp.
Linette tar en bild över stan.
Utsikt över stan.
Anläggningen från ovan.
Närbild på poolerna.
Ett boende längst ner i vulkankratern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar